Levertin, Alfred
Norska og danska brunnar och bad: en vägvisare

Del 1

Stockholm 1884, 61 s

I. Norska Brunns- och Badorter

Eidsvolds Brunns- och Badanstalt ligger 68 km från Kristiania.

Kommunikationer. Genom Kristiania- Throndhjembanan står kurorten i forbindelse med hela det norska järnvagsnätet, genom ångbåtar på Mjösen med Lillehammer och Hamar.

Bostäder. Anstalten disponerar öfver 9 större och indre bygnader, med omkring 60 rom och 100 sängplatser. Priset på rom vexlar mellan 4-8 kr. per vecka. Bostäder till billigt pris kunna erhållas öfverallt i den kringliggande nejden. Vid Eidsvolds station (10 minuters väg från brunnen) finnes hotell för resande.

Afgifter till kurorten erläggas med 1 kr. om dagen.

Badafgifter kunnna icke uppgifvas, men lära vara mycket billiga.

Restaurationer. Mat serveras vid anstalten för 2 kr om dagen

Läkare. Dr I. G. Gløersen, adr. Eidsvold.

Post- och telegrafstation finnes på platsen.

Terminsindelning finnes icke. Kurorten är öppen från 1 Juni till 31 Augusti.

Eidsvolds brunn ligger vid sjön Mjösens sydliga ända i en särdeles naturskön trakt.

Källan lär ha upptäckts af den norske skalden Henrik Wergeland, hvilken förmådde ställets egare att år 1837 anlägga kurorten. År 1834 skall redan prof. Esmark ha analyserat källans vatten. Under kurortens första tider besöktes den mest af den närliggande traktens befolkning. År 1841 insände D:r Dahm den första sjukdomsredogörelserna från anstalten. De kurbesökandes antal vexlade under åren 1841-53 mellan 50 à 70 årligen. Efter 1853 var källans vattenmängd mycket opålitlig, så att källan väl kunde begagnas till drickning men icke till badning. År 1856 sinade den alldeles ut. Då Eidsvold den tiden var Norges enda kända jernkälla, väckte detta en viss uppmärksamhet, hvarföre en komité nedsattes af Kristiania läkaresällskap för att undersöka förhållandet, och genom dennas kraftiga medverkan kom källan ånyo till stånd år 1857.

Sedan dess har den i det hela fört ett tynamde lif, dels genom egarens sorglöshet och bristande energi, dels derföre, att den fått en svår rival i Modums jernkälla, som 1857 blifvit af Dr Thaulow upptäckt. År 1877 blefvo förhållandena något bättre; Nya bostäder uppfördes, badhuset utvidgades m. m. - Som badläkare vid Eidsvold ha fungerat 1842 Dr W. Dietrichson, 1844 Dr J. Voss, 1845-46 Prof. Lochmann samt sedermera Dr Thoresen.

Uti Eidsvolds närhet, 6 km. från stationen, ligga vid Andelfven Eidsvoldsverken, hvarest år 1814 riksförsamlingen hölls.

Eidsvolds jernkälla uppspringer strax nedanför Eidsvoldsbacken och uppstår derigenom att ett kolsyrehaltigt källvatten urlakar den jernoxid, hvilken finnes uti den sandbank, hvarutur jernkällan uppspringer. Vattnet är klart, smaken något adstringerande och bläckartad. Temperaturen är något vexlande, omkring + 8° C.

Källan har flere gånger blifvit analyserad: år 1841 af Prof. Chr. Boeck, 1842 af Lektor J. Thaulow och sednast 1854 af Apotekar H. S. Ditten.

Resultaten af dessa undersökningar lära ha utfallit mycket olika, hvarföre man deraf torde vara berättigad antaga, att mängden af källans fasta beståndsdelar mycket varierar.

Dittens analys, hvilken Lund * anser vara den fullständigaste, höll på 10,000 del. vatten:

Reducerar man tvåfaldt kolsyrad jernoxidul till enkel, håller Eidsvolds jernkälla på 10,000 enl. Thaulow 0,472, enligt Boeck 0,886 och enligt Ditten 0,29.

----------------------------------

* Axel Lund "De norske Kursteders udvikling og Kurmidler". Kristiania 1880.

----------------------------------

Enligt nyare upplysningar, meddelade af Pral. Lochmann, analyserades käIlan 1884 af Herr Chr. Tobiesen, men denna analys är ännu icke känd.

Utom drickning af jernvatten serveras å anstalten mineral bad, gyttjebad, doucher o. s. v. Lochmann yttrar om Eidsvold följande: "Anstalten har under de senaste åren blifvit betydligt forbättrad genom flere nybygnader och anläggning af en större park. Platsen är ovanligt naturskön, luften ren, frisk och helsosam. - Dessutom kan man säga, att det utall allt tvifvel är Norges billigaste kurort".

Inga direkta upplysningar hafva från kurorten erhållits, det öfvan anförda är efter Lund, H. Steffens.

Ekers helsovatten. Ekers källa ligger vid Vestfossen i Eker, omkring 75 km. från Kristiania. Den har hittills endast begagnats till drickning i trakten och vid Laurvik, men som den till sina beståndsdelar visar temligen stor olikhet mot Skandinaviens andra mineralkällor, ha vi ansett lämpligt att narmare redogöra för densamma.

På grund af en kortare tidningsnotis om en märklig mineralkälla i Ekers socken besöktes den 1882 af Dr J. C. Holm från Laurvik. - Källan fanns i närheten af en liten bäck, som utflyter i Vestfosselven. Vattnet var kallt, kristallklart och hade en frisk, något saltaktig smak. På uppmaning af Dr Holm undersökte en kemist, Schmelk, käIlan med följande resultat: Källan gaf rikligt med vatten, hvilket i Augusti månad hade en temperatur af + 7° C. Vattnet var luktfritt och hade en frisk smak. Det reagerade alkaliskt och höll sig efter flera månaders förvaring fullt klart. Analysen visade följande resultat:

Vattnets spec. vigt vid 15° C. 1,0025 och höll på. 10,000 del. vatten:

Vattnet kan således räknas till de alkaliskt muriatiska källoma och begagnades sommaren 1883 med stor fördel vid Laurvik i svalg- och bröstkatarrer m. m. Vilkoren för en kuranstalts anläggande på platsen lära vara mycket ogynsamma; omgifningarne äro föga tilltalande, emedan hela trakten saknar skog och träd i allmänhet, samt sjelfva dalens läge vetter rakt mot nordost. Genom Dr Holms försorg lar vattnet komma i handeln, då det troligen i Norge skall kunna ersätta Emser m. fl. andra naturliga vatten. J. C. Holm. *)

_______________________

* Separataftryck af Tidskrift f. praktisk Medicin 15 Jan. 1883.

_______________________

Høifjelds-Sanatoriet Gausdal i Gausdals socken, 40 km. från Lillehammer, 145 km. från Eidsvold, 102 km. från Hamar och 213 km. från Kristiania.

Kommunikationer. Från Kristiania med jernväg till Eidsvold 68 km. 2 3/4 timme. I Kl. 4,80, Il Kl. 3,20. Från Eidsvold med ångbåt öfver Mjösen till Lillehammer I Kl. 5 kr., Il Kl. 3,55. Eller ock med jernväg till Hamar, 126 km. från Kristiania, Il Kl. 5,80. Derifrån - antingen med ångbåt eller med skjuts till Lillehammer 60 km. Pris omkring 7 kronor. Hvarje morgon kl. 8 afgår diligens från Lillehammer utanför Hotell Viktoria till Gausdals sanatorium, och återvänder kl. 4 e. m. Pris 8 kr. (tur och retur 14 kr.), 4 kr. for barn. Hvarje passagerare har rätt att medföra 30 kgm bagage utan särskild afgift. Diligensbiljetten är numrerad och kan på förhand beställas (helst dagen förut) under adress Sanatoriets Expedition, Hotell Viktoria, Lillehammer. Expeditören för bagaget möter vid ångbåten och mottager reseffekterna, hvilka vanligen afgå redan om natten. Uti Lillehammer stannar man öfver natten. Hotell derstädes: Viktoria hotell och Ormsruds hotell.

Bostäder. Omkring 150 rum finnas i sanatoriets lägenheter. Ett stort rum med två sängar kostar 70-120 kr. i månaden, ett mindre rum med en säng 25-70 kr. Hyres rummet endast for 14 dagar, beräknas priset efter ofvanstående taxa med 10 proc. forhöjning; för en vecka beräknas 20 proc. forhöjning. För mindre tid än en vecka kostar rummet 2-5 kr. om dagen allt efter dess storlek och belägenhet. En extra säng kostar i månaden 15 kr., for 14 dagar 10 kr. och for en vecka eller kortare tid 1 kr. om dagen. Anmälan om rum öfversändes till anstaltens läkare eller till "Bestyrelsen for Gausdals sanatorium, Kristiania".

Afgifter vid kurorten. Till anstalten erlägger hvarje fullvuxen person och barn som icke åtfölja föräldrar en afgift för post, tidningar, bad och läkarvård af 25 kr. i månaden. För dag betalas 1 kr.

Restauratloner. Uti anstaltens matsal serveras frukost (kl. 7 - 1/2 11) kaffe, the eller mjölk, smörgås och kallskuret; middag (kl. 2-3), 2 rätter mat och desert och souper (kl. 7-9), som är lika med frukosten. Pris 80 kr. för månad. För barn och tjenstfolk half afgift. Mat serveras äfven uti patientens bostad mot en förhöjning af 25 öre per kuvert. Något tillfälle till anordnande af egen hushållning finnes icke.

Förlustelselokaler. Uti den s. k. ekonomibygnaden finnes ett större läsrum med norska, svenska och danska tidningar. Fyra stora verandor finnas till kurgästernas disposition.

Läkare. Genom Dr M. Greves förflyttning till direktörsplatsen vid Rikshospitalet är läkareplatsen f. n. vakant. Läkaren bor på sanatoriet från den 15 Juni.

Apotek. Ett mindre medikamentsforråd finnes på platsen. De som behöfva någon mindre vanlig medicin böra medtaga sådan. Helsovatten af flera slag, såsom konstgjorda saliniska och jernvatten, begagnas på anstalten. Priserna äro fabrikens, med tillägg af fraktkostnad.

Sjukgymnastik, massage samt elektricitetsbehandling meddelas af läkaren.

Vassle- och mjölk-kur begagnas.

Post- och telegrafstation. Post finnes. Närmaste telegrafstation är Lillehammer. Hästar och åkdon uthyras hos kamereraren ("Inspektøren") mot en bestämd taxa.

Drickspengar åt betjeningen äro icke förbjudna.

Gausdal  ligger i Gausdals præstegjeld i Gudbrandsdalen omkring 800 meter öfver hafvet, just vid sjelfva trädgränsen, på sluttningen af ett 1,100 meter högt fjell, Skeidkampen, hvilket skyddar mot nordliga vindar. Till fjellets topp leder en väg, och sanatoriet har der uppe uppfört en liten bygnad, en belvedère af sten. Derifrån har man en vidsträckt utsigt öfver dalen och fjellhöjderna, ända bort till de vackra och imponerande snöfjellen, Rondene, Snöhättan och Jotunheim. Norr om sanatoriet ligger på 6 kms afstånd äfven ett annat fjell, Præstekampen, 1,280 meter hagt, hvilket äfven är lätt att bestiga. Mot söder reser sig likaledes på 6 kms afstånd ytterligare en fjellhöjd Bjørgan, hvarifrån man har en stor och vidstrackt utsigt öfver nejden.

Ehuru sanatoriet skyddas af de kringliggande höga fjellen, ar man dock der rätt mycket utsatt för vindar, hvarföre ömtåligare patienter mycket begagna sig af de glastäckta verandor, som löpa kring sjelfva sanatoriibygnaden.

Kring sanatoriet är en park anlagd, som visserligen årligen gör vackra framsteg, men först i framtiden kommer att gifva detsamma ett tillräckligt skydd mot de häftiga vindarne. Nedanför sanatoriets park vidtager en vacker granskog, hvilken utgör en behaglig promenadplats för kurgästerna.

Logibygnaden sammanhänger medelst en täckt gång med restaurations- och ekonomibygnaden, och alldeles invid dessa ligga flera af de andra bygnaderna, såsom badhuset, Inspektoratet m. fl.

I närheten af skogen flyter Skeidselven , uti hvars vatten kurgästarna pläga bada. Från sanatoriet går en s. k. "fjeldsti" öfver till Jotunheimen, till hvilken man behöfver 2-3 dagsresor. Öfver Bondkampen, ett annat fjell i närheten, kan man på en dag komma ned till Ringebo.

Sanatoriets belägenhet, säger Lund, manar till utflygter åt flere håll, såväl till skogspartierna på båda sidor om elfven, hvarest man oftast kan finna skydd mot blåsten, som ock till sjelfva höjdplatån och fjelltopparne, hvarifrån öfverallt härliga utsigter erbjuda sig. Då icke alIenast sjelfva vistelsen på sanatoriet, utan fast mera rörelsen i den rena, kyliga och lätta fjell-luften kan antagas vara det verksammaste vid kuren, bör man hvarje dag begagna tillfället att göra nya turer i sanatoriets omgifningar.

Luftens och klimatets beskaffenhet spelar vid sanatoriet fullt ut samma roll som mineralvattnet vid brunnskurer, hvarföre de meteorologiska undersökningar, som Dr Greve meddelat i sin "Beretning fra Høifjelds-Sanatoriet i Gausdal, sommeren 1880" äro af stor vigt. Vi anföra observationerna for åren 1876-1880.

Dylika tabeller få sin största betydeIse, då de jemföras med andra dylika från landets öfriga orter. Medeltemperaturen är i ällmänhet 6 à 7 °   lägre än Kristianias. Lund *  (* L. c. s. 94.) stöder sina anmärkningar rörande Gausdals klimat endast på undersökningar vidtagna åren 1876 och 1877, Greve anför undersökningar från  1876-80.

Af dessa öfvan anförda tabeller konstateras till fullo betydliga vexlingar i temperaturen under olika år, hvilket Lund äfven betonar och hvarmed han vederlägger den gamla åsigten, att variationerna uppe på fjellen icke skulle vara så skarpa som i låglandet.

Fuktighetsprocenten för Gausdal tyckes enligt Lund icke mycket skilja sig från Kristianias, hvilket denne författare anser bero på att större eller mindre vattensamIingar finnas i sanatoriets närhet. Samma förhållande lär man träffa nästan öfver allt på den norska högfjellsplatån. Greve anser dock denna åsigt ingalunda vara fullt bekräftad och menar, att man ännu bör lemna denna fråga öppen, tills man genom längre undersökningar kunnat bevisa, att dessa mindre vattensamIingars närvaro verkligen kunna i så hög grad inverka på luftens fuktighetsprocent. Af de meteorologiska undersökningarne blir man dock fullt förvissad om, att luften på sanatoriet måste hafva ett stärkande och i hög grad stimulerande inflytande på organismen. Detta intygas äfven till fullo af Dr Greves erfaren het, hvilken sammanför sina åsigter härom, som följer:

"VisteIsen på högfjellet i dess rena och lätta luft verkar upplifvande och starkande på organismen. Blodomloppet Iättas och blir mera periferiskt, d. v. s. samlar sig uti periferiens kärl, i det att samtidigt matlusten höjs och digestionsformågan forökas , och förbättras. De öfveransträngda nerverna lugnas, god sömn brukar redan efter kortare tid infinna sig. Vistelsen derstädes bör sålunda hufvudsakligen hafva ett stärkande inflytande, liksom den samtidigt genom det förminskade atmosfäriska trycket verkar specielt på andedrägtsorganerna och hjertat. lndirekt verkar den härdande och stärkande på huden, på slemhinnornas och nervernas verksamhet och befordrar kraftigt en bättre blodberedning."

Som underhjelpande faktorer anföra vi, att i närheten finnes en jernkälla, hvars vatten håller 0,02 kolsyre jernoxidul på 10,000 delar vatten, och att man uti det nya badhuset kan erhålla varma karbad, taIlbarrsbad och ångbad. Sex doucherum finnas. Vattnets temperatur vexlar mellan 10 och 12°  C. Uti elfven, hvars temperatur vexlar mellan 10 och 15 ° C., har man tillfälle til flodbad.

Läkaren tillråder allmänheten att för resan till Gausdal och visteIsen derstädes förse sig med vinterkläder, ullstrumpor, galoscher o.s.v.

Kuren på högfjell-sanatoriet lämpar sig bäst för personer, som lida af försvagat nervsystem och sömnlöshet, af kroniska katarrala affektioner i svalg, strupe och luftrörsgrenar samt dyspeptiska lidanden, magkatarr o. s. v., Bleksigtiga patienter må synnerligen väl af en sådan kur. Redan efter några år har man kommit till den säkra öfvertygelsen, att vistelsen på sanatoriet icke ar lämpligt för lungsjuka, uti något mera framskridet stadium med hektiska symptom, feber, blödningar o. s. v. Flera fall af s. k. spetskatarrer hafva dock forbättrats eller botats, äfven sådana med mindre förtätningar i lungspetsarne. Dr Greve anser, att hvarje fall af mera framskriden lungsot, svårare hjertfel och emphysem icke lämpar sig för behandling i G.

Sanatoriet inrättades år 1876 och stod första åren under ledning af Dr Axel Lund, hvilken efterträddes af Dr M. Greve till 1883. Det eges af ett aktiebolag, hvars ordförande är General-konsul P. Petersen i Kristiania, som meddelar upplysningar och öfversänder prospekter. Freqvensen varierar mellan 3 à 400 patienter.

Grefsens Kallvattenkuranstalt, strax utanför Kristiania, ungefär 5,5 km.

Kommunikationer. Diligens går tre gånger om dagen mellan Grefsen och Kristiania. Den afgår från Stora Torget, hörnet af Møllergaden. Pris 80 öre. En vagn till Grefsen 2-4 kronor.

Bostäder. Anstalten disponerar omkring 130 rum, belägna i flere större eller mindre träbygnader. Uti dessa inbegripes äfven en privat lägenhet, hvilken ligger alldeles invid stora landsvägen midtemot anstalten. Uti närmaste grannskap finnas flere gårdar, der kurgäster kunna erhålla bostad och uppassning til billigt pris. Familjer, hvilka ämna begagna kuren vid Grefsen, böra helst söka sig bostad uti någon af dessa gårdar. Priset for ett möbleradt rum vid anstalten varierar fr. 80 öre till 1,50 om dagen. För en extra säng betalas per dag 27 öre. Uppassning ingår uti det s. k. perisionspriset <se nedan>. Ingen må resa till Grefsen i afsigt att derstädes begagna kuren, utall att förut gått i författning om bostad.

Afgifter vid kurorten. Hvarje kurgäst erlägger en inskrifningsafgift af 4 kr., dessutom för musik o. s. v. 2 kr, För bad, läkarearvode och betjening erlägges en dagafgift af 2,70. Fullständig pension, innefattande bostad, föda, bad och läkarevård, 40 à 42 kronor i veckan.

Restaurationer. Alla kurgästerna spisa inom anstalten vid ett gemensamt bord till ett pris af 2,20 om dagen. Frukost, bestående af råg- och hvetebröd, smör, mesost och mjölk, samt efter särskild tillåtelse kaffe, serveras kl. 8 f. m., middag, tre rätter mat, kl, 1/2 2, och aftonmåltid, bestående af smör, bröd, mjölk, kallskuret och gröt kl. 7 e. m. Spirituosa, vin och öl serveras icke i matsalen, och få endast begagnas efter tillåtelse af läkaren. Spisning på rummet kan af läkaren medgifvas mot en mindre tilläggsafgift. Barn under 10 år och betjening betala per dag för maten 1,10 kr. Dieten ar har mycket sträng och noga öfvervakad.

Förlustelselokaler. En prydlig och beqväm societetssalong med godt piano, läsrum och biljardsal finnes. Musik utföres två gånger i veckan uti parken. Kägelbanor finnas.

Läkare. D:r Unger Vetlesen
Apotek finnes icke på platsen, men anstalten förfogaöfver nödiga medikamenter till kurgästernas behof. Helsovatten tillhandahållas, såväl naturliga som konstgjorda från A. Parelius i Kristiania

Sjukgymastik och massage meddelas åt damer af Fröken Westerberg och åt herrar af Herr Clausen.

Elektricitetsbehandling meddelas af läkaren.

Inhalationsapparater. Waldenburgs apparat för andning af komprimerad och förtunnad luft finnes.

Post- och telegrafstation finnes icke på platsen. Bref och tidningar anlända flere gånger om dagen med diligensen.
Telefonförbindelse med Kristiania.

Kamererare, eller som det har kallas Inspektør: Herr C. Giebelhausen.

Terminsindelning. Anstalten är öppen från 1 Juni till 31 Augusti; säsongen är delad uti två terminer, l Juni -15 Juli och 15 Juli-1 Sept.

Grefsens bad ligger vid foten af den omkring 350 meter höga Grefsenåsen. Sjelfva anstalten ligger 150 meter öfver hafvet mot den sydliga sluttningen af berg-åsen och erbjudar en utmärkt vacker utsigt öfver Kristianiafjorden och den bördiga Kristianiadalen. Strax öfvanför anstalten vidtager en tät och frodig barrskog, hvilken sträcker sig ända upp till åsens högsta krön. Sjelfva åsen skänker anstalten skydd mot nordliga och ostliga vindar.

På grund af fleråriga meteorologiska observationer kan man påstå, att Grefsens klimat utmärker sig genom en ovanlig jemn temperatur med inga skarpa fluktuationer. Under heta sommardagar kännes värmen vid Grefsen icke synnerligen tryckande. Luften är mycket hög och ren. Anstalten omgifves af en vacker välvårdad park, der talrika promenadvägar i alla riktningar korsa hvarandra. Sjelfva läget vid sluttningen af bergåsen åstadkommer att marken öfverallt är törr och fast samt att promenadvägarne äfven efter häftiga regnskurar snart upptorka. Trakten kring Grefsen är ovanligt naturskön. På cirka. 20 minuters afstånd från kuranstalten ligger den bekanta Maridalen med Maridalshammeren, hvarest den från Nordmarkens talrika insjöar kommande Akerselfven bildar en vacker fors.

Bakom sjelfva Grefsen-åsen framflyta flere ymniga fjellbäckar, bland hvilka det s. k. Trollvandet är den mest kända. Vägen dit leder genom romantiska fjell- och skogspartier med vidsträkta utsigter öfver Kristiania och ned mot Maridalen. De källor hvilka mata anstalten upprinna på Grefsen-åsen och äro mycket rikhaltiga, med en temperatur. af + 5° - 6 C.

Första tanken att vid Grefsen anlägga en vattenkuranstalt uppstod hos flere norrmän, som en följd af år besökt Söderköpings kallvattenkuranstalt. Kristiania läkaresällskap, hvilket anmodades att bistå vid anläggandet och ordnandet af denna kuranstalt, utsåg för detta ändamål en komite, bestående af doktorerna Chr. Egeberg och Fr. Grøn samt Direktör Sandberg. Bland alla de källor, som voro på förslag till detta andamål, enades man snart om den lika och rena källan på Grefsenåsen

Arbetet sattes uti verket med energi, och redan år 1858 öppnades Norges första och enda kallvattenkuranstalt. Anlagd i en mycket liten skala, har den så småningom utvecklats, och kan nu väl täfla med de anstalter af samma slag, som broderlandet har att uppvisa. Anstalten eges af ett aktiebolag och är taxerad till 80-90,000 kr., utom inventarierna, hvilka uppskattas till omkring 20,000 kr.

Vid anstalten serveras alla kallvattenkurens badformer från bassin- och douche- till vanliga kar- och ångbad. Äfven tallbarrsbad serveras.

Som läkare ha fungerat Dr M. SkjeIderup till 1869, derefter Dr H. Steffens, hvilken ända till sin död år 1884 med sällspord energi och kraft verkat for anstaltens förkofran. Antalet kurgäster uppgår vanligen till omkring 300 om året.

Hankö Hafsbadanstalt ligger på en ö uti den sydöstligaste delen af Kristianiafjorden, mellan Moss och Fredrikstad, 96 km. från Kristiania, 21 km. från Fredrikstad.

Kommunikationer. Jernväg till Fredrikstad vid Sydbanan (Kristiania-Fredrikshald); derifrån afgår ångbåt 2 gånger om dager till Hankö. Den beqvamaste färden till Hankö ar sjöledes med någon af de ångbåtar, som 6 gånger i veckan, i såväl upp- som nedgående turer, trafikera leden Kristiania- Moss-Hankö eller Fredrikshald- Fredrikstad -Hankö.

Bostäder. Anstalten disponerar ett större badhotell och ett större "logi-hus" samt 22 mindre villor, hvarje innehållande 4-6 enkelt möblerade rum. Resårmadrasser 5 kr, i månaden. Öfriga sängkläder 12 kr. i månaden. Villorna, som äro afsedda för familjer, ligga strödda här och hvar på ön, dels uti skogsbrynet med utsigt åt hafvet, dels alldeles dolda i skogen. En villa med 6 rum och kök samt veranda kostar 60 kr. i månaden, 400 kr. för sommaren. En villa med 4 rum och kök samt veranda 140 kr. i månaden, 350 kr. för sommaren. Tre eller två rum i villorna 60-90 kr. i månaden. De flesta rummen ha ordentliga eldstäder. Önskar man uti en af dessa villor uppassning från hotellet, fallständig sänguppsättning till sängarne samt en del stoppade möbler till rummen, beräknas för hvarje rum 2 kr. om dagen. Enkelrum finnas hafvudsakligen på hotellet och uti det stora logementshuset från 80 öre till 2 kr, om dagen. Äfven enskilda personer, som önska lugn och stillhet, kunna erhålla rum uti villorna. Hankö bebos utom badtiden endast af några torpare med deras familjer.

Rum anskaffas genom brefvexling med Dr A. Magelssen, Kristiania, eller Dr Bjørneby, Fredrikstad.

Afgifter vid kurorten. För post, tidningar, kommunikationer, musik, tillträde till societetslokalen och läkarevård betalar hvarje fullvuxen person 50 öre, "icke konfirmerade" 10 öre och barn som ära kurgäster 25 öre om dagen. Då flera än 3 personer af gamma familj och hushåll samtidigt vistas vid kurorten, betalar den 4:de och de öfriga endast 10 öre om dagen. Besökande betala 25 öre om dagen. Utsträckes vistelsen öfver 3 dagar, beräknas för hela tiden 50 öre om dagen.

Badafgifter. Gyttjebad 1,20, i abonnement 1 kr., karbad 1 kr., i abonn. 80 öre, tallbarrsbad 1,10, elektriskt bad 1,50, ångbad 2 kr., afrifning 25 öre, kalla bassinbad 25 öre, i abonn. 20 öre.

Restaurationer. Spisning på hotellet, trenne mål om dagen, kostar 60 kronor i månaden. Endast middagsspisning 32 kr. Barn och tjenstfolk ungefär hälften. En ny restaurationsbygnad med en stor matsal är 1884 uppförd. De fIesta familjer, hvilka bebo villorna hafva egen hushållning och medföra vanligen, såvida transporten icke skulle blifva allt for besvärlig och lång, en hel del möbler och husgeråd. Födoämnen af alla slag anskaffas med lätthet från Fredrikstad.

Förlustelselokaler. Uti hotellet finnes societetssalong med piano, läsrum och biljard. Kägelbanor finnas. Utmärkta ridhästar från Kristiania kunna få hyras på platsen. Tilfälle till segling och fiske erbjudes i goda båtar till billiga priser.

Läkare är Dr A. MageIssen, adress under vintern Universitetsgaden 14, Kristiania.

Helsovatten af alla slag säljas uti en liten butik invid hotellet. Dessutom begagnas s. k. "doserede mineralvatten".
En jernkälla finnes på ön, hvilkens jernhalt motsvarar ungefär Medevi- eller Ramlösavattnens.

Sjukgymastik, massage och elektricitet meddelas af badortens läkare. Hvarje behandling 50 öre.

Post- och telegrafstation i Fredrikstad. Posten afhemtas flera gånger dagligen. Telefonledning med Fredrikstad kommer sannolikt att snart anläggas.

Terminsindelning. Säsongen räcker fr. 1 Juni-1. Sept.

Drickspengar äro icke förbjudna, vanligen 2-5 kr. i månaden på hotellet eller badhuset.

Hankö är omkring 5 km. lång, och på vissa ställen 1,5 km. bred; den ligger omkring något öfver en half breddgrad söder om Kristiania uti Kristianiafjordens syd-östliga del. Ön skiljes på sin östliga sida genom det 300 fot breda Hankösundet, hvars höga, med granskog bevuxna fjell skyddar ön för nordliga och östliga vindar. På alla andra sidor ligger Hankö öppet för hafvet. Kristianiafjorden är redan här så bred, att man endast vid fullt klarväder kan från Hankö skönja dess vestliga strand. Mot söder och sydvest går Kristianiafjorden öfver i Kattegat, men då en massa små öar och holmar ligga på något afstånd från Hankös sydspets, har man icke derifrån en så ren horizont af endast himmel och haf, som ifrån Hankös sydvestliga sida. Har ligger Skagerak rätt på. - Denna Hankös belägenhet midt i hafvet utöfvar ett bestämdt inflytande på dess klimat. Ön kan endast erhålla land vind från nordost. Nordostvinden är dock temligen sällsynt om sommaren och dess kraft mildras betydligt af de höga fjellen på fastlandet med sina furuskogar. Från alla andra sidor strömmar hafsluften in och måste ovilkorligen förläna kurorten fördelen af ett utprägladt kustklimat. Öns läge är i topografiskt hänseende så gynsamt, att den å ena sidan åtnjuter fördelarne af ett hafsklimat, men å andra sidan har fastlandet liksom i ryggen med dess skyddande belägenhet och inlandets varme.

Hankö är till sin största utsträckning bevuxen med frodig gran- och furuskog. Redan på ett afstånd från stranden, varierande från 40 till 200 fot, vidtager skogen. Ön erbjuder i riklig mängd såväl soliga som skuggade platser, hvilka ligga i lä för vindarne, eller kunna vara mera direkt påverkade af de samma. Luften i skogen ar rikligt bemängd med balsamiska dofter från de kådiga barrträden.

Medeltemperaturen vid Hankö visar efter nedan anförda tabell från "Det Norske Meteorologiske Institut" för 6 år under månaderna Juli och Augusti och för Juni månad 1883 följande resultat.

Temperaturen är mera jemn än uti Kristiania, öfvergångaarne från varme till kyla äro här mindre tvära, nätterna äro mycket milda, och middagstemperaturen uppnår sällan den stärka häjd som i Kristiania. Under de hetaste sommardagarne är middagstemperaturen i Hankö 3-6°  lägre än i Kristiania, men natt-temperaturen i regel 3-5° högre. Den relativa fuktighetsgraden vexlar mellan 70 och 90 %, barometerståndet varierar mellan 750 och 775 m. m. På grund af dessa fakta kan man påstå att klimatet på Hankö är synnerligen gynsamt.

Villorna äro bygda på ett tvärs öfver ön gående bälte. Största delen ligger in uti skogen, några ligga nogot högre upp mot bergshöjderna, andra uti skogsbrynet och några ända ned mot stranden. Kurgästen har således ett rikt tillfälle att välja sig en passande bostad.

Husen äro bygda af trä och på hög granitgrund, luften som spelar mellan jordytan och husgolfvet gör rummen torra och fuktfria. På flere ställen står skogen så nära bygnaderna att trädgrenarne skjuta in på verandorna och öfverskugga taken. I flere af dessa villor finnas kaminer, och genom dräneringsarbeten är marken kring dem alldeles torrlagd.

Hankös badanstalt tillhör bröderna Bjørneby i Fredrikstad. Egendomen anses vara värd mellan 2-300,000 kronor. Egarne utse läkare och inspektör. Anstalten anlades 1877 och har har år från år utvecklat sig. Dr Bjørneby fungerade som badläkare åren 1877-1881 och sedan dess ar Dr Mageissen der anstäld.

Hankö besökes alltmera af första klassens kurgäster, dels för dess billiga pris, (dagkostnaden för en enskild person uppgår här från kr. 3: 75 till kr. 5: 50), dels för dess lugna, behagliga och fullt ogenerade lefnadsförhållanden. Eleganta toiletter äro här alldeles bannlysta. Hvar och en söker har lugn och frid, en vacker natur och en ren, frisk luft.

Varmbadhuset, uppfördt 1882, innehåller 12 badrum, 2 gyttjerum, inhalationsrum och ångbad. Man serverar gytljebad, doucher af flere slag, sittbad, tallbarrsbad, varma salta bad med tånggnidning, elektriska bad m. m. 60-80 varma bad om dagen serveras med lätthet.

De kalla hafsbaden tagas i två bassiner, en för herrar och en för damer; hvardera innehåller 15 afklädningsrum. En liten bugt på öns vestliga sida, som fått namnet Trouville, med präktig sandbotten, erbjuder utmårkta hafsbad, som flitigt begagnas. Damerna bada här om förmiddagen och herrarne om efterrniddagen.

Hafsvattnet vid Hankö ar enligt anstäIda undersökningar likt Nordsjöns, ehuru omvexlande vindar och strömsättningar göra det mindre salt på ytan. Till baden uppumpas vattnet från 4-5 meters djup och skall salthalten der vara mera konstant (omkring 2,5 %).

Gyttjan till baden upptages i Hankösundet, der den förekommer i outtömlig mängd. Den är till färgen märkt grågrön, af homogen beskaffenhet, fet och seg till konsistensen, luktar starkt af svafvelvte.

Enligt Lund *  (* l.c.) kan man betrakta Hankö ej blott som ett vanligt hafsbad, utan som ett verkligt sanatorium, afsedt för sjuklingar.

Frequensen i Hankö belöper sig till 4-à 500 kurgäster.